Nervös

Sonen har ju valt till gymasiet och valt helt och hållet efter sitt hjärta och sin hjärna vilket jag är så stolt över men...är också nervös för att det inte kommer att bli bra. Tänk om han tycker det blir för jobbigt att pendla in till stan, tänk om han inte får nya vänner, tänk om, om inte fanns...

Alla hans nuvarande vänner kommer att välja Tumba gymnasium och handbollsprofilen där. Skulle kännas så tryggt för mig att han gick där, med vänner som han känner, som jag känner, som jag vet att han trivs med. Men han vill verkligen inte gå där, mest för att de inte har den inriktningen som han vill gå inom samhällsprogramet.

Jag är stolt över att han är så stark och vågar och vill gå sin egen väg men mammahjärtat är så oroligt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0